söndag 8 juli 2012

Igår var det invägning och mätning

Igår hade det gått hela två veckor på mitt projekt Få Fru Frida Fit, eller Kalorikampen 2012 som jag senare döpt om det till. Två veckor innebär invägning och mätning nummer två och igår visade vågen minus! :) 1,1 kilo har jag gått ner sedan förra lördagen och ytterligare en cm har jag tappat i midjan, två cm under byst och 1 cm runt rumpan. Jag tycker till och med att det börjar synas nu, att mina armar har blivit lite mer väldefinierade och ser ganska starka ut. Mina kärlekshandtag krymper och mina kläder sitter lite bättre än innan! Det är underbart att se resultat av allt slit!

Jag ligger fortfarande på rätt sidan om dagskalorimålet, men tror nog att det kommer bli svårt att hålla. Möjligen går jag över till plan B, att åtminstone fylla i någon fysisk aktivitet varje dag. Det är bättre att ha förbrukat 300 kcal extra än ingenting alls. Styrekträningen ska dock ske varje dag, precis som nu.

Utöver mätardagen var det igår födelsedagsfest hos en vän. Alltid trevligt att hänga på en balkong och umgås med trevliga människor. Dock fanns potential för att min kväll skulle ha blivit mycket mindre trevlig, men jag tillät det inte. Tack och lov för att vi har paus i bebisverkstan just nu! Det finns nämligen så många där ute som bara måste ställa frågan om inte vi ska ha barn snart. Jag blir lika arg varje gång, det är dem dummaste fråga du kan ställa till någon bekant som du inte träffat på ett år! Du har ingen aning om hur situationen ser ut eller anledningen till varför ett par inte har några barn. Det kan vara på egen fri vilja eller så är det som för oss, helt och hållet ofrivilligt. Något vi kämpar med och sörjer varenda dag!

Hur som haver börjar jag bli starkare i mig själv, i att leve med upprepade missfall men jag är fortfarande besviken på mitt svar på fråga. Jag svarade att: "Jo, vi försöker men det går inte så bra för oss". Två sekunder senare ångrade jag att jag var så svensk, inte berättade som det var utan gömde mig bakom en fasad som ler och ser glad ut. Varför kunde jag inte bara säga "Jo, vi försöker men vi har fått fyra missfall sedan i oktober så det går inte så bra för oss". Jag skulle vilja se minen, och kanske hade det hjälpt henne att förstå att det där är inget man frågar om. Kanske hade hon förstått att frågan kan såra så in i hjärtat. Att få barn är ingen självklarthet, även om många tror det!

1 kommentar:

  1. Ja det är helt otroligt vilka kommentarer folk kan ha...det är som att de inte tänker över huvud taget=/ Har man varit i närheten av problemet känns det som helt självklart att man är försiktigt med sådant men annars verkar det vara något som ploppar ur folk hur som helst...
    Bra jobbat med träningen!:)

    SvaraRadera