Om jeans

Normalt sett är jag en sådan person som verkligen inte tycker om att köpa jeans. Det är bland det värsta jag vet vilket gör att jag skjuter på det tills mitt sista (och oftast enda) par jeans går sönder. Du ska in i en trång provhytt och kan vara säker på att  av de 10 par i olika storlekar jag plockat med med kommer kanske ett par passa någotsånär. Mest troligt inte alls så bra att jag ska tycka att de är värda de 1500 kr som de kostar. Det är helt enkelt bara att klä sig igen och kånka iväg med byxhögen i famnen och lägga tillbaka vartenda par. Inte ens när jag tillslut hittat ett par som passar mina former, vet vilket märket och modell jag ska ha är det enkelt. På sista tiden har det varit svårt att hitta rätt storlek då jag pendlat så mycket i vikt. Stadigt uppåt sedan tandställning på gymnasiet, rätt regält nedåt 8 månader innan bröllopet sedan upp, ner, upp, ner, upp, ner i samband med alla missfall och depressioner.

Nu kan jag dock säga att det finns något jag tycker än mindre om än att köpa nya jeans, att köpa nya jeans GRAVID! Det är vad jag kallar en plåga och jag hoppas att de två par jag har nu ska hålla och räcka fram tills bebis kommer för jag vet helt ärligt inte om jag gör detta igen!

Så, varför detta utbrott? Jo, med den viktuppgång jag lyckats dra på mig under den senaste månaden har mitt första par mammabyxor börjat kännas trånga i midjan. De har bara en låg resårmudd i midjan och den skär in i magen när jag sitter. Med andra ord inte speciellt skönt för en kontorsråtta som jag. Att gå i mitt andra, svarta, par varenda dag började kännas lite drygt...man måste ju hinna tvätta dem ibland. Så jag bestämde mig för att avsluta fredagen med ett inköp och beger mig till HM, enda stället i stan med mammakläder (så vitt jag vet, kom gärna med tips). Problemet med HM är att där brukar inga byxor någonsin passa på mig. Jag är helt enkelt inte formad så som HM tänker att en kvinna ser ut. Jag har på tok för mycket rumpa för att passa i deras raka jeans.

Jag plockar i alla fall på mig ett par av varje jeans som finns i en storlek som borde passa och beger mig till provhytten. Tack och lov ingen kö. Börjar prova. Det är jobbigt! Att stå där och känna sig tjock framför spegeln, känna sig otymplig och har svårt att riktigt böja sig ner mot golvet för att komma i byxorna (självklart fanns ingen pall i just denna hytt...). Det tillsammans med mina "vanliga" jeansproblem blev droppen! Jag hatar att köpa jeans!

På väg från HM smet jag in på Stadium och köpte mig ett par nya stora mjukisbyxor också. Har planerat att leva i dem den dag jeansen går sönder, för som sagt...jag köper inte nya en gång till, inte under denna graviditet i alla fall!