Förra hösten stod jag och grät på startlinjen för att jag inte kunde springa tjejmilen. Jag mådde då illa av första graviditeten och kände att jag aldrig skulle kunna uppfylla mina krav på mig själv. Då bestämde jag mig för att springa Tjejmilen 2012 och göra mitt bästa resultat någonsin! Efter andra missfallet insåg jag att jag inte skulle kunna springa trots allt, jag räknade kallt med att vara gravid då. Men... som ni vet blev så inte fallet. Tack vare detta och det faktum att vi bestämt oss för att ta en liten paus på bebisfronten så kan jag springa till hösten i alla fall! :D Dessutom har jag nu hunnit seeda mig via blodomloppet och får starta i startgrupp 3! Målet är milen under 55 minuter och nu börjar träningen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar