Sitter för en gångs skulle med morgonens VK och dricker en kopp te i väntan på att åka till jobbet. Läser då denna artikel om den tilltänkta vindkraftsparken i Täfteå och blir så less. I artikeln beskrivs hur närboende blir överkörda av kommunen som som inte lägger in sitt veto med denna vindkraftspark. Hur landskapsbilden kommer bli enormt förändrad genom att elva vindkraftsverk får tillstånd att uppföras. Hur man inte övervägt andra alternativ i någon större utsträckning. och så kommentaren "Klart att man blir mer engagerad när det påverkar en själv". Ja, det är då sant, för inte skulle du reagera såhär för en vindkraftspark i skåne, eller en gruva innåt landet, eller någon annan verksamhet som ger dig tillgång till naturresurser som du faktiskt behöver för att kunna leva det moderna liv du lever!
Min första tanke var "Men okey, då bygger vi ett nytt kärnkraftverk på din bakgård istället!". Kanske lite radikalt, jag vet, men vad är alternativen? På något sätt måste vi kunna försörja det ökade behovet av energi, ett behov som vi människor själva skapat. Ett behov som jag är övertygad om att det inte finns någon idag som kan tänka sig vara utan, eller skulle du kunna tänka dig ett liv utan el. Inga lampor, ingen TV, inget internet, laga mat över öppen eld? Jag skulle inte tro det.
Många resonerar så att "Man kan väl sätta vindkraftverken någon stans där det inte finns människor". Absolut kan man göra det (säger jag som ändå har viss erfarenhet av hur det går till när man väljer läge), men precis som att gruvmalmen bara finns på vissa ställen i berggrunden så varierar lämpligheten för en vindkraftspark med vindförhållandena på platsen. Det blir helt meningslöst att bygga en park där det inte blåser, då försvinner ju hela det miljötänk som ändå ligger bakom vindkraftverk. Att vad det kostar energimässigt att bygga ett vindkraftverk tjänas igen genom utvinning av förnyelsebar el. Dessutom finns det mycket begränsade landområden som inte är i någons Back Yard. Fjällen kanske du tänker, Inlandet, men så enkelt är det inte. Där lever och verkar våra samebyar tillsammans med Sveriges rika djurliv som redan idag är bortkörda från stadsområden. Vi urbaniserar och förtätar, är det inte lämpligt att även den här typen av byggnation görs inom områden som ligger nära till hands. Så att vi inte behöver bryta nya vägar och störa djurlivet mer än nödvändigt? Det är ju ändå vi som människor som skapat oss behovet av el så varför ska det påverka djurlivet när vi inte ens själva vill ha verken i närheten?
Sen tror jag personligen att när det väl blivit socialt accepterat med vindkraft så kommer vi inte reagera mer på dem än på till exempel ett kalhygge. Det finns väl knappast någon som idag slår bakut för att ett skogsskifte ska avverkas. Det tillhör vardagen och visst påverkar det vår landskapsbild, men inte tillräckligt för att vi ska reagera nämnvärt.
Så, sist men inte minst, vi människor har under många hundra år jobbat hårt på att utarma vår jord på ändliga naturresurser. Vi släpper ut avgaser och skapar enorma mängder skräp och skrot genom dagens "slit och släng"-samhälle. Vi förväntar oss en viss standard och servis. Förstår vi inte att om vi fortsätter som vi gör kommer vi inte ha någon jord att leva på tillslut. Vi måste börja tänka ett steg längre, inte bara till om min utsikt från balkongen kommer förändras, vi måste se till framtiden och att nästkommande generationer också ska kunna leva med den standard som vi idag ser som "normal".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar