Två hjärtslag och en spark

Igår var det äntligen dags för ett besök hos barnmorskan. Drygt två veckor efter senaste ultraljudet och sedan dess har vi kämpat hårt för att börja acceptera att det nog kommer gå vägen denna gång. Även om det känns extremt avlägset att vi faktiskt skulle bli föräldrar i mars så måste vi någon stans bestämma oss för att tro.

Hur som haver var detta besök välplanerat. Vi skulle börja med att försöka lyssna efter bebis hjärta och det var just detta vi längtat efter. Att få ytterligare en bekräftelse på att det fortfarande ser bra ut, att bebis fortfarande lever. Och lever gjorde den :) Rätt snabbt lokaliserar barnmorskan ett hjärtljud, visserligen "bara" mitt hjärtljud men ändå. Mycket lugnare och finare takt än vad jag trott då jag var rejält nervös. Efter en liten stunds letande hittar hon nästa! ca 150 slag i minuten och alldeles precis som det ska vara. Det var så skönt att kunna jämföra mitt eget hjärtslag med bebisens, för det fanns ingen tvekan om att det andra hjärtslaget tillhörde någon annan än mig! Dessutom hör vi ett "Schwosh" och barnmorksan säger "det där var en spark". Riktigt spännande!

Ytterligare en rolig sak som hände var när barnmorskan skulle känna efter livmoderns storlek. Hon i princip bara lägger ner fingrarna på min mage och säger "här är den" och visar hur stor den blivit. "Precis rätt storlek för tiden" är nästa kommentar och vi andras ut. Nyfiken som man är försöker jag också känna efter för att lokalisera livmodern och då slår det mig: Inte konstigt att jag och david inte förstått vad som varit vad - det som tydligen var livmodern har jag alltid trott varit mina magmuskler! Tur att det inte är jag som ska göra bedömningen, och att det finns människor som kan det här :)

Så, summa sumarurm, allt ser fint ut, vi väntar en liten bebis som borde komma till oss någon gång andra halvan av mars :)

Om lite drygt två veckor är det återigen dags för ultraljus. Denna gång är det ett så kallat RUL - RutinUltraLjud. Då får vi veta om bebis mår bra, när bebis kan tänkas titta ut och kanske, om vi har tur, om det är en flicka eller pojke! Tankarna kring varför jag vill veta kön på vår bebis är ett helt annat inlägg, som kommer enhelt annan dag.